اجلمهورية اجلزائرية الدميقراطية الشعبية امتحان بكالوريا التعليم الثانوي الشعبة: مجيع الشعب اختبار يف مادة: اللغة األمازيغية الموضوع األول صفحة 1 من 16

Hasonló dokumentumok
IMENZAYEN IMEDRA. Imenzayen imedra n tamlilt n tmezgida. Jeff Reed. Aselmed n wadlis iqedsen S setta taggnitin i yagrawen imecṭuḥen


Ekkitinol Ajamiya. Fulfulde windaande bee karfeeje Arabiya

Ü ę í í Í ý í ö ý í ö ü í í ö ę ź ó ü í í í í í ę í Ü ź í í ť í ę ó ó đ ú đ đ Ü í ź í ü í ü ú ú ó ö ü ó í í Ü í ú ó ú ö ü ź ú ó í ź Ü ü Ü đ í ü ó ü ú



14. IBRAHIM ABRAHAM ÁBRAHÁM

الكتابات عن السيرة النبوية باللغة المجرية دراسة نقدية إعداد الدكتور

10. YUNUS JONAH JÓNÁS




7. AL-ARAF THE HEIGHTS MAGASLATOK



3. AL IMRAN THE FAMILY OF IMRAN IMRÁN NEMZETSÉGE



Személyes Levél السي د ا حمد رامي ٣٣٥ شارع الجمهوري ة القاهرة ١١٥١١ ٣٣٥ شارع الجمهوري ة القاهرة ١١٥١١



13. AR-RAD THE THUNDER MENNYDÖRGÉS

Introduction to Surah Hud



HASZNÁLATI ÉS TELEPÍTÉSI ÚTMUTATÓ



18. AL-KAHF THE CAVE BARLANG


Személyes Levél السي د ا حمد رامي ٣٣٥ شارع الجمهوري ة القاهرة ١١٥١١. Jeremy Rhodes 212 Silverback Drive California Springs CA 92926



ď í í Á É ö ö í í ľ ő ő ő ó í Łí ň Ü Á Á ö ÁĹ Č É Ü ö ď ř ľ ó É É É É Í Á í đő ö ŕ ő Ó ľľ É ľ Ö Á ÁĹÉ É É Ôľ É Á É É ľí É Éđ óĺ É ľ Á É ő ö Á Á Á Ĺ Á


A Biblia vezetett az iszlámhoz



ö É É Ö É Ő É ü ŕŕ ő ő ő í í ü í ú ü ö É É É É Ő É É Ő É É É É ő ö í ď




15. AL-HIJR ROCK CITY SZIKLA


KÖZÖS UTASÍTÁSA. A BELÜGYMINISZTÉRIUM I. ÉS IV. FŐCSOPORTFŐNÖKÉNEK 004. számú. Budapest, évi március hó 1-én BELÜGYMINISZTÉRIUM





A Biblia vezetett az iszlámhoz



17. AL-ISRA NIGHT JOURNEY ÉJJELI UTAZÁS



ú ľ ľ ú ľ ő ú ő ľ ü ľ ö ľ Í ľ öľ Á ő ő ö ľ ľ ú ü ö ö ú ö ü ľ ű ö ő ľ ö í ő č ő ľ ö í ľ ľ Ĺ í ö ř Ĺ ö ö ő ö ľ ö ä ľ í í ö ő ő í ä ü ľ ľ ľ ü ő ü ö ö í ä








34. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, már ci us 28., kedd TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1495, Ft. Oldal

13. szám C É G K Ö Z L Ö N Y II. K Ö T E T [2016. március 31.] 2769






III. ÉVFOLYAM, 1. SZÁM Ára: 715 Ft JANUÁR 17.


M i e l ő t t t o v á b b l é p n eal o l v a s s a e l a z a l á b b i a k a t A Z A K K U M U L Á T O R N I N C S T E L J E S E N F E L T Ö L T V EA



ÎMÂNIN TANIMI -EHL-İ SÜNNETE GÖRE- ÎMÂNIN TANIMI ABDULLÂH SAÎD EL-MÜDERRİS. Tevhîd-î Dâvet



í ő ö í ö ő Ĺ ź í í Ĺ ź ű ź Ĺ ö ü ú ö ő ö í ü ö ü í ú ő ź đ Ü Ĺ ź ź í ö ő ü ő ő ü ü ź í ü í ü ö ü ö Ĺ ź ő Í Ĺ ö ü ź í ö í ö í í ú ö ü í ő ü ő ę ú í í



ľ ö ľ ü ľ ľ ö í í ľ í ľ í ő Ĺ Ĺ ő ľ ő ľ ü ľ ť ľ ľ ľ ő ľ ľ í ľ ľ ľ ľ ľ í ľ ľ ő ő ľ ľ í ľ ľ Ĺ ő í ľ ľ ľ ľ ľ ľ í ő ľ ö ö ő ľ ľ ľ ľ ľ ö ľ ü Ą ý ä

A MAGYAR KÖZLÖNY MELLÉKLETE TARTALOM




A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, au gusz tus 31., vasárnap szám. Ára: 250, Ft

A Griff halála. The Death of Griff. énekhangra / for voice. jön. œ œ. œ œ œ. œ J. œ œ œ b J œ. & œ œ. n œ œ # œ œ. szí -vű sze-gé-nyek kon-ga.













Átírás:

وزارة الرتبية الوطنية امتحان بكالوريا التعليم الثانوي الشعبة: مجيع الشعب اختبار يف مادة: اللغة األمازيغية اجلمهورية اجلزائرية الدميقراطية الشعبية الديوان الوطين لالمتحانات واملسابقات دورة: 2016 املدة: 20 سا و 02 د Aḍris : ) 11 على المترشح أن يختار أحد الموضوعين التاليين: الموضوع األول يحتوي الموضوع األول على 80 صفحات )من الصفحة 1 من 11 إلى الصفحة 0 من Yennayer deg tmurt n Lezzayer Seg zik n zik, Imaziɣen ttraǧun aseggas ajdid am wagur n lɛid. Seg Wat Jennad s At Leqser, seg Ǧerǧer ɣer Uheggar, deg Wawras neɣ deg Tlemsan, d yiwen n wass i d-ttmektin s tmeɣriwin d wansayen. Ansayen-a qqimen ar ass-a n wussan d azamul n yidles d tmagit ɣur kra, d ansayen kan ɣur kra-nniḍen. Awi-d kan imi qqimen. Ahat yiwen wass ad rnun azal i tɣerma. Aɣref yettmagar yal aseggas ixf n useggas s wansayen i d-teǧǧa tsuta i tayeḍ. Qqaren wat zik : «Akken i temmugreḍ yennayer ad tqableḍ neɣ ad tesɛeddiḍ aseggas». Ɣef waya dɣa, Imaziɣen n tmurt n Lezzayer ttmagaren yennayer s kra n leɛwayed, ɣas ma mxallafent seg temnaḍt ɣer tayeḍ, iswi-nsent yiwen; d asirem s lferḥ, i zzhu d talwit, d lfal yelhan. Deg tmurt n Leqbayel, at uxxam ttmagaren aseggas ajdid s lferḥ, ihi, iḍ-nni d seksu s uyaziḍ ara niwlen. Akken i d-qqaren, ayaziḍ-nni zellun-t d asfel i wakken ad tebɛed deɛwessu ɣef yiɛeggalen n uxxam. Aseqqi ilaq ad yili s sebɛa n yisufar (leɛdes, lḥemmeẓ, lubyan, tajilbant, ibawen...). Sewwayen daɣen timellalin. Anamek-nsent d asfillet i wussan imellalen. I wakken ad ǧǧuǧǧgen wussan n useggas, sewwayen ayen yesɛan ajeǧǧig am yibawen d tjilbant... Akka i ttwenniɛen zik imensi akken ad d-mlilen wat uxxam, meẓẓi neɣ meqqer, ad ferḥen mi ara temlil tasa d wi turew. Ula d iɣriben ibeɛden ttaǧǧan-asen amur, deɛɛun-asen daɣen ddeɛwa n lxir, amzun gar-asen i llan. Ass amezwaru n yennayer, ad d-kkrent tlawin tasebḥit akken ad cebbḥent axxam. Ad beddlent kra yellan d aqdim s ujdid, ula d inyen n lkanun ddan deg leḥsab, i wakken ad tbeddel teswiɛt ɣef yixxamen, ladɣa wid yenḥafen. Syin ɣer-s, ad sewwent lesfenǧ, tamtunt d teɣrifin i wakken ad tefti nneɛma d waman akken yefti lesfenǧ d temtunt. Ma d tiɣrifin qqaren akken ad tḍurref lmut ɣef wat uxxam [...] Deg temnaḍt n Tlemsan, ttmagaren yennayer s tfaska yettaṭṭafen sebɛa n wussan ideg tturaren ayen umi qqaren «Ayrad manɣara». Deg tmurt n Wawras, ttbeddilen ula d nutni imensi. Ttruḥun ɣer lexla ad d-kksen azzu, ad yerr tiṭ. Sellɣen daɣen axxam s tumlilt. Ma d imezdaɣ n Uheggar, am yirgazen am tlawin ttaɣen-d iceṭṭiḍen ijdiden, smana uqbel yennayer. Iḍ-nni n yennayer, ilmeẓyen, sfugulen-t s ccna d ccḍeḥ alamma yuli wass. Ma d tilmeẓyin صفحة 95 من 457 صفحة 1 من 16

ssefraḥen-tent s warrazen. Ula d učči ttbeddilen-t. Iḍ-nni ad sewwen kasbasu (seksu), tagella (aɣrum), talabagat (aksum yeẓden)... Maca, ɣas akka, d yennayer i as-yennan : Win i yi-d-yemmugren s rric, ḍemneɣ-as lɛic. Ur yelli d ansayen kan swayes ferrḥen yimdanen neɣ d tameɣra i d-ttheyyint tiddukliwin tidelsanin, yennayer d azamul n tɣerma icudden aṭas ɣer tfellaḥt. Ttmektin-t-id wid yurzen s akal, ɣer tmurt, ɣer yiẓuran. Kaci SAADI, deg tesɣunt Timmuzɣa U n 16, HCA, Yennayer 2008, sb.17-18. Isestanen : I) Tigzi n uḍris : (06) 1. Kkes-d seg tseddart tamezwarut tabadut n «yennayer». 2. Amek i sfugulen yennayer deg temnaḍt n Tlemsan akked Wawras? 3. Bder-d sin n yinumak n wayen xeddmen Leqbayel deg yennayer. 4. Segzi-d tanfalit-a : «Win i yi-d-yemmugren s rric, ḍemneɣ-as lɛic». 5. Kkes-d seg tseddart tis ukkuzet (4) aktawal (iger n umawal) n «tagella» (lmakla). 6. Acu-t wanaw n uḍris-a? II) Tutlayt : (06) 1. Kkes-d seg tefyirt-a sin (2) n yimyagen yeftin ɣer wurmir ussid, tiniḍ-d amek i ulɣen. «Ur yelli d ansayen kan swayes ferrḥen yimdanen neɣ d tameɣra i d- ttheyyint tiddukliwin tidelsanin». 2. Sleḍ tafyirt-a : Ilmeẓyen, sfugulen-t s ccna. 3. Semmi-d isumar n tefyirt-a : Ttwenniɛen zik imensi akken ad d-mlilen wat uxxam. III) Afares s tira : (08) Ɣer tama n wansayen, llan yirmad i xeddmen lejdud-nneɣ seg zik, gar-asen : iẓid n uzemmur, aẓeṭṭa, talaxt, aserwet, takerza... Aru-d aḍris ideg ara d-tessegziḍ yiwen n urmud i tessneḍ. صفحة 96 من 457 صفحة 0 من 16

Aḍris: Yennayer deg tmurt n Zzayer Seg zik n zik, Imaziɣen ttrajan aseggas atrar am uyur n lɛid. Seg Ayet Jennad ɣer Wayet Leqser, seg Ǧerǧer ɣer Uheggar, deg Wawras neɣ deg Tlemsan, d ass i d-ttmektayen s tmeɣriwin d wansayen. Ansayen-a qqimen ɣer wass-a d azamul n yidles d tmagit ɣer yyiḍ, d ansayen berk ɣer yyiḍ. Ma d cra awi-d berk ad qqimen. Agdud yettemlil yal aseggas tafaska n yennar s wansayen i d-teǧǧa tasuta i tict. Qqaren ayet zik :«Mamek i temliled yennayer ad tafed neɣ ad tessezrid aseggas». D wa i yeǧǧin Imaziɣen ttemlilen yennayer s cra n tesbirin, akedma mgaradent seg uɣir ɣer yict, iswi-nsen ict; d asirem s tumert, i zzhu d talwit, d lfal yeḥlan. Deg tmurt n Yiqbayliyen, ayet uxxam ttemlilen aseggas ajdid s wulawen reẓmen, imala, iḍinnit d aberbuc s ugaziḍ aha ad kutten. Mukca i d-qqaren, agaziḍ-inin ɣeṛṛsen-it d lfal bac ad ibeɛɛed ccer ɣef ayet uxxam. Aseqqi yuma ad ifewwer s sebɛa n yisufar (lḥubub): (leɛdes, lḥemmes, lubya, tagerfalt, ibawen...). Sercamen tani timellalin. Anamek-nsent d asittem i wussan imellalen. Baca ad newwren wussan n useggas, ssenwayen ayen yesɛan tanewwart am yibawen d tjelbant...hamma i sebhayen zik amensi bac ad d-mlilen ayet uxxam, ameẓyan neɣ ameqran, ad amren ald ad temlil tasa d tarwa. Akked yiɣriben ibeɛden tteǧǧan-asen amur, ttettren-asen s wa yeḥlan, ad tinid jar-asen i yellan. Ass amezwaru n yennayer, ad d-kkrent tsednan tanezzayt ɣer usebhi n uxxam. Ad beddlent cci yellan d aqdim s utrar, akked yinyen(yingen) n yilmes ugiren di leḥsab, bac ad d- yers wayen yeḥlan ɣef yixxamen, awalya igellilen. Syin ad senwent tifṭirin d tuḍfist (leɣrayef) bac ad tɛerrem ṣṣabt d waman mamek i ɛerrment tefṭirin d tuḍfist. Ma d tuḍfist qqaren bac ur tettili ca tmettant deg wammas n ayet uxxam [...] Deg uɣir n Tlemsan, ttemlilen yennar s tfaska yettɣiman sebɛa n wussan ideg ttiraren «Ayrad manɣara». Deg tmurt n Wawras, ttbeddalen akked nehni amensi, ttruḥan ɣer udrar ad d- kksen azezzu (uzzi), iweɛɛa tiṭ, sellɣen ɛad axxam s tmelli. Ma d imezdaɣ n Uheggar, am yirgazen am tsednan ssaɣen-d ikettanen ijdiden asammed sdat yennayer. Iḍ-inni n yennar, leɣruz sfugulen-t s ccna d ccṭiḥ ald ad yali wass. Ma d tisednan ad senwent seksu (aberbuc), aɣrum, aksum yeẓdin (yerḥan). Maca, akedma d yennar i as-yennan: «Win i ayi-d-yemlilen s rric, ḍemneɣ-as lɛic». Ur yelli d ansayen berk smayes ttamren wudan neɣ d tameɣra i d-ttweǧǧadent tiddukliwin tidelsanin, yennayer d azamul n tɣerma yeqqnen gut ɣer tkarza. Ttmektan-t-id yya yettbeddan i ucal, i tmurt d yiẓuran. Kaci SAADI, deg tesɣunt Timmuzɣa U n 16, HCA, Yennayer 2008, sb.17-18. صفحة 97 من 457 صفحة 0 من 16

Isestanen : I) Tigzi n uḍris : (06) 1. Kkes-d seg tseddart tamezwarut tabadut n yennayer. 2. Mukca i sfugulen s yennayer deg uɣir n Tlemsan d Wawras? 3. Af-d sen n yinumak n matta xeddmen Yiqbayliyen deg yennayer. 4. Segzi-d tanfalit-a : Win i ayi-d-yemlilen s rric, ḍemneɣ-as lɛic. 5. Kkes-d seg tseddart tis ukkuzt (4) aktawal (iger n umawal) n tagella (lmakelt). 6. Matta yella wanaw n uḍris-a? II) Tutlayt : (06) 1. Kkes-d seg tefyirt-a sen (2) n yimyagen yeftin deg wurmir ussid, tinid-d mamek i ulɣen. «Ur yelli d ansayen berk smayes ttamren wudan neɣ d tameɣra i d- ttweǧǧadent tiddukliwin tidelsanin». 2. Sleḍ tafyirt-a : Leɣruz, sfugulen-it s ccna. 3. Semma-d isumar n tefyirt-a : Sebhayen zik amensi bac ad d-mlilen ayet uxxam. III) Afares s tira : (08) Rni ɣef wansayen, llan yirmad i xeddmen imezwira-nneɣ seg zik, seg-sen: aẓeṭṭa, talaxt, aserwet, takarza... Ari-d aḍris ideg aha d-tessegzid armud seg yirmad i tessned. صفحة 98 من 457 صفحة 4 من 16

أظشيظ: يآ بس ري ر ىسد د صايآس عي صيل صيل ئ بصيؽآ ح شاجب أعآة بط أرشاس أ إيىس ىعيز. عآظ أيآد جآ بر ؼآس وايآد آلقصآس عي جآسجآس ؼآس وهآة بس رآظ واوساط يػ ري حآل غب راط ئ دح آمزبيآ ط ر آؼشيىي ر وا غبيآ. أ غبيآ أيب ق ي آ ؼآس واع ب راصا ىه ييزآلط ر ر بةيذ ؼآس ي يط را غبي بآسك ؼآس ي يط. ب ر ؽشا أويذ بآسك أر ق ي آ. أةرور يآح آ ييو يبه أعآة بط ربفبعنب يآ بس ط وا غبيآ ئ درآدج ب ربعىرب ئ ريؾج. ق بسآ أيآد صيل: < ب آك ئ رآ ييآلر يآ بس أر ربفآر يػ أر رآع آصسيز أعآة بط <. ر وايب يآدج ي ئ بصيؽآ ح آ ييآل يآ بيآس ط ؽشا رآعبيشي أمآر ب تاسارآ عآظ إؼيش ؼآس ييؾج ئغىي غآ ر ييؾج راعيشآ ط رى آسد ئ ص هى ر رآىىيذ ر ىفبه يآدال. ري ر ىسد ييقببيييي آ أيآد وآخ ب ح آ ييآل أعآة بط أجذيز ط ووالوآ سآ= آ ئ بال ئط ئ يج رابآسبىػ ط وةا=يط أهبر مىح آ. ىمؾب ئ دق بسآ أةا=يط ؼآس صآ يذ ر ىفبه ببػ أر ئبآع آر ؽ آس ؼآؾ أيآد وآخ ب. أعآق ي يى ب أر ئفآو آس عآبعب ييغىفبس )ىذىبىة( )آلعذآط ىذآ آط ى ىبيب ربةآسفبىج ئببوآ...(. ع آسؽب آ رب ي ري آال ىي. أ ب آك غآ ذ راعيخ آ ئ ووع ب ئ آال آل. ببؽب أر آو سآ ووع ب وعآة بط ع آ ىايآ أيآ يآععب رب آو اسد أ ييببوآ ر رجآىبب ج...هب ب ئ ع آبهبيآ صيل أ آ غي ببػ أر د ييآل أيآد وآخ ب أ آ=يب يػ أ آقشا أر أ شآ أىذ أر رآ ييو ربعب ر ربسوا. أم آر ر ئؽشيبآ ئبآعزآ ح آدج ب بعآ أ ىس ح آح شآ بعآ ط وا يآدال أح ي يز جبساعآ ئ يآال. أط أ آصواسو يآ بس أر دمشآ ذ رغآر ب رب آص ايذ ؼآس وعآبهي وآخ ب. أر بآد آل ذ ؽ ي يآال راقزي ط ورشاس أم آر يي يآ )يي تآ ( ييي آط إةيشآ ري آلدغبة ببػ أد يآسط وايآ يآدال ؼآؾ ييخ ب آ أواىيب ئتآى يآل. عيي أر عآ ىآ ريفطيشي ر رىظفيصج)آلؼشايآؾ( ببػ أح عآس آ ص ببذ ر وا ب ب آك ئ عآس آ ذ ريفطيشي ر رىظفيصج. ب ر ح ىظفيصج ق بسآ ببػ إس رآح يييؾب ر آح ب ج رآظ وا بط أيآد وآخ ب [...] رآظ إؼيش حآل غب ح آ ييآل يآ بس ط رفبعنب يآح ؽي ب عآبعب ووع ب ئزآظ ح يشاسآ < أيشار ب ؽبسا <. ري ر ىسد واوساط ح بآد اآل أم آر ر آه ي أ آ غي ح شودب ؼآس وآرساس أر دم غآ أصآص و)إص ي( ئىآع ب ريط عآى ؽآ عبر أخ ب ط ر آى ي. ب ري آصداغ إهآة بس أ ييشةاصآ أ رغآر ب ع بؼآ ذ ئنآح ب آ ئجذيزآ أعآ آر عذاد يآ بس. ئط ئ ي يآ بس آلؼشوص عفىةوآل ذ ط ؽ ب ر ؽ طيخ أىذ أر يبىي واط. ب ح يغآر ب أر ع آ ىآ ذ عآمغى أؼشو أمغى يآ=ري )يآىشدب (. بؽب أمآر ب ر يآ بس: < وي ئ ييذيآ ييآل ط س يؼ ظآ آؼبط ىعيؼ <. إس يآى ي را غبي بآسك ع بيآط ح ب شآ ئىرا يػ ح ب آؼشا دح ىآدج برآ ذ ريذ ومييىي ريزآىغب ي يآ بيآس راصا ىه رؽآس ب يآق آ ةوث ؼآس رنبسصا. ح آمزب زيذ ي ب يآح بآد ا ئ إؽبه ئ ر ىسد ر ييضوسا. ئغآعخب آ : Kaci SAADI, deg tesɣunt Timmuzɣa U n 16, HCA, Yennayer 2008, sb.17-18. )I ريتصي إظشيظ: )66( 1. م آعذ عي رغآد اسد رب آصواسود ربببرود " يآ بس". 2. ىمؾب عفىةوآل ط يآ بيآس رآظ إؼيش حآل غب ر واوساط 3. أفآد عآ يي ى بك بح ب خآد آ ييقببيييي آ ري يآ بس. صفحة 99 من 457 صفحة 5 من 16

4. عآةصيذ رب فبىيذ أيب: " وي ئ ييذيآ ييآل ط س يؼ ظآ آؼبط ىعيؼ ". 5. م آعذ عي رغآد اسد ريظ إم ىصد )4( أمزبواه ( ئتآس و بواه( " ربةآال " ( ى بمآىذ (. 6. بح ب يآال وا بو وظشيظ أيب )II رىراليذ: )66(.1 م آعذ عآظ رآفييشد أيب عآ )2( يي يبةآ يآفزي رآظ ووس يش إع يذ ري يذ ب آك إىؽآ. < إس يآى ي را غبي بآسك ع بيآط ح ب شآ ئىرا يػ ح ب آؼشا ئ دح ىآدج برآ ذ ريذ ومييىي ريزآىغب ي <..2.3 عآلض ربفييشد أيب: آلؼشوص عفىةوآل يذ ط ؽ ب. عآ بد ئغى بس رآفييشد أيب: ع آبهبيآ صيل أ آ غي ببػ أر د ييآل أيآد وآخب. )III آفبسآط ط ريشا: )60( س ي ؼآؾ وا غبيآ ال ييش بر ئخآد آ يي آصووسا آغ عي صيل عآةعآ : أصآط ب ربالخذ أعآسوآد ربمبسصا... أسيذ أظشيظ ئزآظ أهب درآع آةصيز أس ىر عآظ ييش بر ئ رآع آر. صفحة 100 من 457 صفحة 6 من 16

adris : Ianair dr tamort n dzaiar Ibda, imazirn taqlan i aotai oa ainain hon talit n amod. min oat jnad s at lqsr, men jarjr har ahagar, dr aoras me d tlmsan, ein n ahl ad akton agnatn oid qimn yn har ahl oar ihil an d tamktot n tsdolt d tomast RoreiD, agna Ras Ror eid. aoid Ras. akid, ein nahl ad siodn alqim tarrma. arrf itamgrao hak aotai s ag natn oi oin maron araon ganin oin ibda : «amk oas sakain ianayr asessikin aotai». Flaoad, imazirn n adziar timqosn d ianair s lan Gnatn, Ras anibdn men arrm hareid, itosnasnein, otr n tadoit, azho, taloit d alfal iknan. d akal n lqbail kl ahn ti nmagrion awtai oa ainain s tadoit, ehd oind kaskso s ekhi ai nau n. aoad aganin ekhi oad Rarsnt hon tasdbrt bajc ad ysig g acr fl arion. adrz, ilaq at han asa daidin ( lards, lmxamz, a lobia, tajlbant, ibaon ) sauin dar tisdalin. amknasnt dirhan n hilan malilanin. bac ad alr n hilan n talit, sauin aoa ilan tafsit hond ibawn d tajilbant. awad as tanor n ibda amnsi bac ad amoqsn kl ah n, madri meoacar, ad adoin har emoqs awsa d wa iorw. hakd wi wrn tla tagrnasn tafwltnasn, tagnasn titar n lxir hwnd wa tilan gersn. ahl wa azarn n ianair, ad ankrnat DeDen s tifawt bac ad sahsktnat tar hamt. ad samsklant awa arwn s ainain, hakd kdion n lkanon han medn, bac ad amskl amk n tar hmen, h wlan win tlqiwin. har awin, ad sauint lesfanj, tagla d alftat, bac ad tgat tadarfit d aman, awad it ag lesfanj d tagla. kw ntir alftat ganin ad tg tmatant wr kl tar h amt [ ] dr acrwt n tlemsan, timhin d ianair s tfaska tatft asa hilan, edg dtadlan sawas ganin «airad mangara» dr akal n awras, samskalan hak d ntanid amansi. takn teneri ad ksn azo, y ad iar tit. si h osk on tar hamt s tmle. awa iqlan imazi Rn n ahagar, medn hakd DEDEn zanhind isalsa ainainin, asmana dat ianair. ehd wan ianair, wi madrwinin, tag n ds iso h a d dalwl har aw n ah l, fl awtai aynain. amala ti madrwinin sadwi n t n t s hartn ainainin. ha kd amnsi samskalant. ehd wend ad sun kasksw, tagla, talabgat macan Ras ianair as anan : «oi tamhitnin d afriwn, admnras n tamadwrt». wr tila agna s tad win adi n t, mer. sadawn tidwkilin tisdwalin, ianair eh ol n tarrma ta tataft holan dr fargan. samktend oi aozlatnyn akal, wr tamwst, Rwr azarn. kasi sadi, seg tes$unt timmuz$a utuun 16, HwsaCA, Yennayer, 2008, Sb.17-18. صفحة 101 من 457 صفحة 7 من 16

Iisastanan : I) terri d azgz : (06) 1. Ksd dr tizar t n adris aswsn n «ianair». 2. ma knan mazyrn n ahagar dr yanayr? 3. Ma tag n kl ahagar itarawin ti madrwinin? 4. Sagrh tawinst tad : «oi tamhitnin s afriwn, admnras tamadwrt». 5. Aksd dr adris ( 4) ismawi n tatati. 6. Ma mws anaw n adris wad? II) timankin n taoalt : (06) 1. aksd d tawinst tad sin imiagn af tnin dr ormer, saftotn dr yzry : «arrf itamgrao hak aotai s ag natn oi aoin maron araon ganin oin ibda». 2. saglt tawinst tad barin asgt : «ianair eh ol n tarrma tataft holan dr fargan». 3. mas iha amqim awsil edgnit dr twinst tad : «sauin dar tisdalin. amknasnt dirhan n hilan malolanin». III) asinan s tira : (08) dr tasdgt n agnatn, lant yozlan wi tawzlin marawnananr wi arwnin ibda : ezed n azmor, tezti, talaq afnrd adris dr sagrahd ein n hart tesand. انتهى المىضىع األول صفحة 8 من 16 صفحة 102 من 457

الموضوع الثاني )11 11 11 يحتوي الموضوع الثاني على 80 صفحات )من الصفحة 9 من إلى الصفحة من Aḍris: Tafat n usirem [ ] Asmi i yemmut baba, nniɣ-as d ayen tekfa ddunit fell-i, ur tetteɣ ur tesseɣ, yejreḥ wuliw, kkawen yifadden-iw. Leḥḥuɣ deg ubrid, ḥedd ur t-walaɣ, heddren-iyi-d ur asen-sliɣ; ssbeḥ neɣ tameddit, allen-iw ur ttkawent. Yiwen n wass, tasebḥit, urɛad i d-yecriq yiṭij, leḥḥuɣ ɣer taddart n Tirmitin, anida ttruḥuɣ yal ass akken ad xedmeɣ, walaɣ yiwen n yilemẓi ileḥḥu s yiwen n uḍar wayeḍ-nniḍen yettwagzem-as, muqleɣ-t ɣer wudem-is s leḥzen, netta daɣen imuqel-iyi-d, udem-is yettfeǧǧiǧ s yiwen n nnur, acmumeḥ ɣef wudem-is, yenna-yi-d azul rriɣas. Kemmleɣ abrid-iw, weḥd-i ttxemmimeɣ : ileḥḥu s yiwen n uḍar yerna ahat yekker-d ssbeḥ zik akken ad yexdem! Tameddit mi d-uɣaleɣ, ufiɣ-t-id deg yiwen n umkan yesnuzuy ijeǧǧigen, nniɣ-as lukan d nekk i yellan am netta, ur zmireɣ ad ffɣeɣ ad iyi-d-walin medden, ad waliɣ kan amek ara geɣ lḥedd i ddunit-iw, ad mmteɣ i lebda. Ciṭuḥ akka, walaɣ yiwen n urgaz yeṭṭef sin n yigerdan deg yirebbi-s, imudd afus-is i win ara as-d-iseddqen duru neɣ snat. Aṭas i as-yennan argaz am wihin ur ixeddem ara?! Maca init-iyi-d anda ara yexdem? D acu ara yexdem? Lukan yufa, anwa ara imudden afus-is i lɣaci, allen-is deg lqaɛa ttudument d imeṭṭi [ ]. Wwḍeɣ s axxam, swiɣ lkas n waman, lexyal n uqcic-nni yesnuzuyen ijeǧǧigen yeggumma ad yekkes gar wallen-iw. Ḥusseɣ i yiman-iw ur sɛiɣ azal i iwulmen, aqcic-nni ifaz aṭas fell-i, yesɛa afud ur sɛiɣ nekk, yeṭṭef deg tudert xas tekkes-as ayen ɣlayen, tekkes-as aḍar iɣef ileḥḥu. Ṭṭreḍqeɣ d imeṭṭi imi ur uklaleɣ ara tudert-a i yi-d-yefka sidi Rebbi. Sɛiɣ ifassen, iḍarren, allen i icebḥen, medden qqaren-iyi-d akk tmelḥeḍ; sɛiɣ amkan n lxedma ur sɛin wiyaḍ. Annect-a akk, nekk qeḍɛeɣ asirem deg ddunit mi ruḥeɣ ad ṭṭseɣ, ttmenniɣ ur d-ttakiɣ tasebḥit. Aqcic-nni yesnuzuyen ijeǧǧigen ur t-ssineɣ d anwa-t, d netta i d-yerran asirem i wul-iw, d netta i d ssebba alarmi wwḍeɣ ass-a anda wwḍeɣ, ẓriɣ lukan kemmleɣ deg ubrid-nni i d-wwiɣ, aql-i seg wid yemmuten. [ ] Uɣaleɣ yal ass mi ara ruḥeɣ ɣer lxedma, ttmuquleɣ akka d wakka anida ara t-waliɣ maɛna asirem-iw amzun yuɣal d lmuḥal. Yuɣal lebɣi-iw meqqer akken ad t-waliɣ acku d netta i d ssebba alarmi tuɣal ddunit-iw tesɛa azal Rosa CHELLI, Iḥulfan akked waktayen, HCA, 2011, sb. 47-49. صفحة 103 من 457 صفحة 9 من 16

Isestanen : I) Tigzi n uḍris : (06) 1. D acu i yeǧǧan tanallast ad teqḍeɛ layas deg ddunit? 2. Anwa i as-d-yerran asirem i tnallast? 3. Segzi-d tanfalit-a : Yeṭṭef deg tudert xas tekkes-as ayen ɣlayen. 4. " Ameyyez uqbel aneggez ". D acu i d assaɣ i yellan gar wanzi-a (lemtel-a) d wayen i asyeḍran i tnallast? 5. Nadi-d deg uḍris aktawal (iger n umawal) n usentel : tafekka n umdan (04 n wawalen). 6. Aḍris deg-s kradet (03) n tewsatin n yimdanen deg tudert. Suffeɣ-itent-id. II) Tutlayt : (06) 1. Err tinawt-a ɣer wudem wis sin n usget unti : «Uɣaleɣ yal ass mi ara ruḥeɣ ɣer lxedma, ttmuquleɣ akka d wakka anida ara t-waliɣ maɛna asirem-iw amzun yuɣal d lmuḥal». 2. Sleḍ tafyirt-a i lmend n talɣa d twuri : Leḥḥuɣ ɣer taddart n Tirmitin. 3. Ččar tafelwit-a : amyag attwaɣ aswaɣ amyaɣ kkes III) Afares s tira : (08) D netta i d-yerran asirem i wul-iw, d netta i d ssebba alarmi wwḍeɣ ass-a anda wwḍeɣ, ẓriɣ lukan kemmleɣ deg ubrid-nni i d-wwiɣ, aql-i seg wid yemmuten. Ahat teḍra-ak(am) kra n tedyant i ak(am)-d-yessegran leḥzen, teẓẓa deg wul-ik(im) layas, ɛerqen-ak(am) yiberdan, yekcem-d kra n umdan deg tudert-ik(im) yerra-ak(am)-id asirem, tettuḍ leḥzen. Aru-d aḍris ara yilin d ullis, deg-s ad d-talseḍ tadyant-a. صفحة 104 من 457 صفحة 12 من 16

Aḍris: Tafawt n usirem [ ] Asmi i yemmut baba, nniɣ-as daydin temmir ddunit fell-a, ur tetteɣ ur sesseɣ, yejreḥ wul-inu, qquren yifadden-inu. Ggureɣ deg ubrid, yiǧ la tthenniɣ-t, ttutlayen-d ɣer-i ur asensliɣ; tanezzayt niɣ tameddit, tiṭṭawin-inu ur ttɣarant. Cra n wass, tanezzayt, werɛad ur d-tuti ca tfukt, ggureɣ ɣer uqewwar n Tirmitin, mani ttruḥiɣ akkas bac ad xedmeɣ, henniɣ cra n umeččuk yeggur s yiǧ n uḍar, yiǧ yettwabbi-as, uqqleɣ-as ɣer wudem s leḥzen, netta daɣent yuqqel-d ɣer-i, udem-nnes teččat-d seg-s cra n tfawt, azmummeg ɣef wudem-nnes, yenna-ayi-d azul, uɛiɣ-as. Kemmleɣ abrid-inu, weḥd-i ttxemmameɣ : yeggur s yict n uḍar yerni balak yekker-d tanezzayt zik bac ad yexdem! Tameddit mi d-welliɣ, ufiɣ-t-id deg cra n umkan yesnuzay tinewwarin, nniɣ-as lukan d nečč i yellan am netta, ur zemmreɣ ca ad rgeɣ ad ayi-d-hennan yiwdan, ad ẓreɣ berk mammek ad ggeɣ agmir i tmeddurt-inu, ad mmteɣ ad thenniɣ. Ajebbiḍ yeḥlan, henniɣ cra n urgaz yeṭṭef sen n yiɛṭuṭen deg ṭṭerf-nnes, yessiɣ afus-nnes i win aha as-d-iseddqen duru neɣ sen. Gut as-yennan argaz am win ur ixeddem ca?! Maca init-ayi-d mani ad yexdem? Matta ad yexdem? Mda yufa, manni wa ad yucen afus-nnes i lɣaci, tiṭṭawin-nnes deg tmurt ttuddiment s yimeṭṭawen [ ]. Wwḍeɣ ɣer uxxam, swiɣ lkas n waman, lexyal n uhyuy-din yesnuzayen tinewwarin yegguma ad iruḥ jar tiṭṭawin-inu. Ssḥusseɣ s yiman-inu ur sɛiɣ azal iwatan, ameččuk-din yujeray aneqqad, yesɛa tazmert ur sɛiɣ nečč, yeṭṭef deg tmeddurt lacta tekkes-as matta a yeɣlayen, tekkes-as aḍar uɣef yeggur. Ddreḍqeɣ s yimeṭṭawen acku ur stahleɣ ca tameddurt-a i ayi-d-yuca sidi Rebbi. Sɛiɣ ifassen, iḍarren, tiṭṭawin i yebhan, udan qqaren-ayi-d akk tebhid ; sɛiɣ amkan n lxedmet ur t-sɛin yyiḍ. Waya akk, nečč bbiɣ asirem deg tmeddurt daɣa ad ruḥeɣ ad ṭṭseɣ, ttmenniɣ ur d-ttakiɣ ca tanezzayt. Ahu-din yesnuzayen tinewwarin ur ssineɣ ca manni, d netta i d-yuɛan asirem i wul-inu, d netta d ssebbet i ay-yeǧǧin xeldeɣ ass-a mani xeldeɣ, ẓriɣ mda ttmadiɣ deg ubrid-din i d-uɣiɣ, a nečč seg yya yemmuten. [ ] Welliɣ yal ass ald ad ruḥeɣ ɣer lxedmet, ttaqqleɣ amma d wamma mani ad t-henniɣ maca asirem-inu ɛuni iwella d lmuḥal, twella tmuxsit-inu teggeɛmer bac ad t-henniɣ acku d netta d ssebbet i yeǧǧin ddunit-inu tesɛa azal Rosa CHELLI, Iḥulfan akked waktayen, HCA, 2011, sb. 47-49. صفحة 105 من 457 صفحة 11 من 16

Isestanen : I) Tigzi n uḍris : (06) 1. Matta i yeǧǧin tanallast ad tebbi asirem deg tmeddurt? 2. Manni wa i as-d-yuɛan asirem i tnallast? 3. Segzi-d tanfalit-a : Yeṭṭef deg tmeddurt lacta tekkes-as matta a yeɣlayen. 4. " Ameyyez qbel aneggez". Matta yella wassaɣ i yellan jar wanzi-aya (lemtel-a) d matta i as-yeḍran i tnallast? 5. Serg-d seg uḍris aktawal (iger n umawal) n usentel : Tafekka n umdan (04 n wawalen). 6. Aḍris deg-s kradet (03) n tewsatin n yimdanen deg tmeddurt. Sery-ihent-id. II) Tutlayt : (06) 1. Uɛa tinawt-a ɣer wudem wis sen n usget unti : «Welliɣ yal ass alda ad ruḥeɣ ɣer lxedmet, tteqqleɣ amma d wamma mani ad t-henniɣ maca asirem-inu ɛunni iwella d lmuḥal» 2. Sleḍ tafyirt-a i lmend n talɣa d twuri : Ggureɣ ɣer uqewwar n Tirmitin. 3. Ččar tafelwit-a : amyag attwaɣ aswaɣ amyaɣ Kkes III) Afares s tira : (08) D netta i d-yuɛan asirem i wul-inu, d netta d sebbet i ayi- yeǧǧin xeldeɣ ass-a mani xeldeɣ, ẓriɣ mda ttmadiɣ deg ubrid-din i d-uɣiɣ, a nečč seg yya yemmuten. Ahat teḍra-ak(am) cra n tedyant i ak(am)-d-yeǧǧin leḥzen, teẓẓu deg wul-nnek(nnem) layas (Tebbi-as asirem), ɛerqen-ak(am) yibridin, yudef-d cra n umdan deg tmeddurtnnek(nnem), yuɛa-ak(am)-id asirem, tettud anezgum. Ari-d aḍris ullis, deg-s ad d-talsed tadyant-ayi. صفحة 106 من 457 صفحة 10 من 16

أظشيظ: ربفبود إعيشآ ]...[ أع ي يآ ىد بببب يؽبط رايزي رآ يش د و يذ فآال إسح آح آغ إسعآع آغ يآجشآح ووه ئ ى ق ىسآ ييفبد آ ئ ى. ة وسآغ رآظ وآبشيز ييذ س ال ح هآ يؽذ ح ىرال ذ ؼشي إسع آعييػ رب آص ايذ آغ رب آد يذ ريط بوي ئ ى إسح ؽبسا خؾب. ؽشا واط رب آص ايذ إسعبر إسدرىريؾب رفىمذ ة وسآغ ؼآس وقآو اس ريش يزي ب ي ح شوديػ أم بط ببػ أرخآر آغ هؤ يػ ؽشا و آحؾ ىك يآة وس ط ييذس وظبسييذ س يآح ىاب يبط إق آلؼبط ؼآس وورآ ط آلدضآ أك ر آح ب يآق آىذ ؼشي إرآ آط رآحؾ برذ عآةط ؽشا رفبود أص ى آظ ؼآؾ وورآ آط يآ بييذ أصوه إعيؽبط. مآ آلغ أبشيز ئ ى وآدزي ح خآ ب آغ : يآة وس ط ييؾج وظبس يآس ي ببالك يآم آسد صيل رب آص ايذ ببػ أريآخزآ! رب آد يذ ي ئذوآى يػ إفيؽزيذ رآظ ؽشا و نب يآع ىصاي ري آو اسي يؽبط:" ىىمب ر آحؼ ئ يآال أ آح ب إسصآ شآؼؾب أرسيآغ أيذهآ ب يىرا أرصسآغ ببسك ب آك أريآغ أة يش ئ ر آد وسد ئ ى أر زآغ أررهآ يػ ". أجآب يز يآدال هآ يػ ؽشا وآسةاص يآط آؾ عآ ييعطىطآ رآظ ط آسؾ آط يآط أفىط آط ئ وي أهبعذيغآد قآ دوسو آغ عآ ج. ةوث ئ أعيآ ب أسةاص أ وي إسئخآد آ ؾب! بؽب ئ يخبيذ ب ي أريآخزآ بح ب أريآخزآ أريىؽآ أفىط آط ئ ىؽبؽي ريط بوي آط رآظ ر ىسد ح ىد ي آ ذ ط ي آط بوآ ]...[. ىىمب يىفب ب ي وا و ظآغ ؼآس وآخ ب عىيػ ىنبط وا ب آلخيبه وآهيىي ري يآع ىصايآ ري آو اسي يآة و ب أريآم آط جبس ريط بوي ئ ى. ع ذىعآغ ط يي ب ئ ى إسععيػ أصاه ئ ئىارب أ آحؾ ىك ري ييفي أ آق بر يآععب ربص آسد إسععيػ آحؼ يآط آؾ رآظ ر آد وسد الؽخب رآم غبط بح ب ئ يآؼال رآم غبط أظبسئؽآؾ يآة وس. د سآظقآغ ط يي آط بوآ أؽنى إسعخبهآلؼؾب رب آد وسد أيب ئ يآديىؽب عيزي سآب ي. ععيػ ئفبعآ ئعبس آ ريط بوي ئ يآبهب إرا ق بسآ يذ أ ك رآبهيز ععيػ أ نب ىخآر آد إسرآععي ييط. أ آؽخب أيب أك آحؼ ب يػ أعيشآ رآظ ر آد وسد ي سودآغ أرط غآغ ح آ يػ إسدح بميؽؾب رب آص ايذ. أهى ري يآع ىصاي ري آو اسي إسع ي آؼؾب ب ي ر آح ب ئذيىعب أعيشآ ئ ووه ئ ى ر آح ب ئ ر عآب آد ئ يآدج ي خآىزآغ أع ب ب ي خآىزآغ =سيػ ىىمب ح بريػ رآظ وآبشيز ري ئ دوؼيػ أ آحؼ عآظ ي ب يآ ىرآ. ]...[ وآى يػ يبه أط أىذا أرسودآغ ؼآس ىخآر آد ح آق آلغ أ ب ر وا ب ب ي أحهآ يػ بؽب أعيشآ ئ ى عى ي ئىآال ر ى ىدبه رىآال رب ىخغيذ ئ ى رآةآع آس ببػ أرهآ يػ أؽنى ر آح ب ئ ر ع آبآد ئ يآدج ي د و يذ ئ ى رآععب أصاه... Rosa CHELLI, Iḥulfan akked waktayen, HCA, 2011, sb. 47-49. ئغآعخب آ : )I ريتصي وظشيظ: )66( 1( بح ب ئ يآدج ي رب بال عذ أرحآب ي أعيشآ ري د و يذ. 2( ب ي وا ئ عذيىعب أعيشآ ئ ر بال عذ 3( عآةصيذ رب فبىيذ أيب : - يآط آؾ ري ر آد وسد الؽخب رآم غبط بح ب أ يآؼاليآ. صفحة 107 من 457 صفحة 10 من 16

4( "أ آي آص قبآه أ آة آص". بح ب يآال واع بغ ئ يآال جبس وا ضي أيب ( آل زآه أيب ) ر بح ب ئ عيآظشا ئ ر بال عذ 5( عآسةآد عآظ وآظشيظ أمزبواه)ئتآس إ بواه( وعآ خآه: "ربفآم ب إ زا ".) 64 واواآل ( 6( أظشيظ رآةط مشاظآد )63( رآوعبري ييآ زا آ رآظ ر آد وسد. عآسيئهآ خيذ )II رىراليذ: )66( 1( إعب ري بود أيب ؼآس وورآ ويظ عآ وعتآد إ زي. - «وآى يػ يبه أط أىذا أرسودآغ ؼآس ىخآر آد ح آق آلغ أ ب ر وا ب ب ي أحهآ يػ بؽب أعيشآ ئ ى عى ي ئىآال ر ى ىدبه«. 2( عآلض ربفييشد أيب. - " ة وسآغ ؼآس وقآو اس ريش يزي ". 3( حؾ بس ربفآىىيذ أيب. أ يبظ أح ىاغ أعىاغ أ يبغ......... م آط )III أفبسآط ط ريشا: )60( ر آح ب ئ ديىعب أعيشآ ئ ووه ئ ى ر آح ب ئ ر عآب آد ئ يآع بوظآ أع ب ب ي و ظآغ =سيػ ىىمب ح بح يػ رآظ وآبشيز ري ئ دوؼيػ أ آحؼ عآظ ي ب يآ ىرآ. أهبث رآظشاك)ا ( ؽشا رآريب ذ )ا ( ئ مذيآدج ي آلدضآ رآ=و رآظ ووه آك) آ ( ىيبط)رآبيبط أعيشآ ( عآسقآ بك )ا ( ييبشيزآ يىرآفذ ؽشا و زا ري ر آد وسد آك) آ ( يىعبمذ أعيشآ رآح ىر آلدضآ. أسيذ أظشيظ إى يظ رآةط أح آىغآر رآريب ذ أيب. صفحة 14 من 16 صفحة 108 من 457

adris : tafat n usirem [ ]aasmi i yemmut baba, nni$-as d ayen tekfa ddunit fell-i, ur ttette$ ur ttesse$, yejrehuwul-iw, kkauwen yifadden-iuw. llehhu$ deg ubrid, Hedd ur t-wuala$, heddren-iyi-d ur asen-sli$ ; ssbeh ne$ tameddit, allen-iuw ur ttkauwent. Yyiuwen n wuass, tasebhit, urâad i d-yecriq yitij, lehhu$$er taddart n Tirmin, anida ttruhu$ yal ass akken ad xedme$, wuala$ yiuwen n yilemzi ilehhu s yiwuen n udar wuayed-nniden yettuwagzem-as, muqle$-t $er wuudem-is s lehzen, netta da$en imuqeliyi-d, udem-is yettfeooio s yiuwen n nnur, acmumeh$ef wuudem-is, yenna-iyi-d azul rri$-as. Kemmle$ abrid-iw, uwehd-i ttxemmime$ : ilehhu s yiuwen n udar yerna ahat yekker-d ssbeh zik akken ad yexdem! tameddit mi i d-u$ale$, ufi$-t-id deg yiuwen n umkan yeznuzuy ijeooigen, nni$-as lukan d nekk i yellan am netta, ur zmire$ ad ff$e$ ad iyi-d-wualin medden, ad uwali$ kan amek ara ge$ lhedd i ddunit-iuw, ad mmte$ i lebda. CciTuH akka, uwala$ yiwen n urgaz yettef sin n yigerdan deg yirebbi-s, imudd afus-is i wiuin ara as-d-iseddqen duru ne$ snat. AaTas i as-yennan argaz am wihin ur ixeddem ara?! mmaca init-iyi-d anda ara yexdem? d acu ara yexdem? Lukan yufa, aniuwa ara imudden afus-is i l$aci, allen-is deg lqaâa ttudument d imetti [ ]. WwuuDe$ s axxam, suwi$ lkas n uwaman, lexyal n uqcic-nni yeznuzuyen ijeooigen yegguma ad yekkes gar uwallen-iw. Husse$ i yiman-iw ur sâi$ azal i iuwulmen, aqcicnni ifaz atas fell-i, yesâa afud ur sâi$ nekk, yettef deg tudert xas tekkesas ayen $layen, tekkes-as adar i$ef ilehhu. TTreDqe$ d imetti imi ur uklale$ ara tudert-a iyi-d-yefka sidi Rebbi. sâi$ ifassen, idarren, allen i icebhen, medden qqaren-iyi-d akk tmelhed ; sâi$ amkan n lxedma ur sâin wuiyad. aannect-a akk, nekk qedâe$ asirem deg ddunit mi ruhe$ ad TTse$, ttmenni$ ur d-ttaki$ tasebhit. Aaqcic-nni yesnuzuyen ijeooigen ur t-ssine$ d anwua-t, d netta i d-yerran asirem i uwul-iw, d netta i d ssebba alarmi wuude$ ass-a anda wuude$, Zri$ lukan kemmle$ deg ubrid-nni i d-wuui$, aql-i seg wid yemmuten. [ ] uu$ale$ yal ass mi ara ruhe$$er lxedma, ttmuqule$ akka d uwakka anida ara t-uwali$ maâna asirem-iw amzun yu$al d lmuhal. uyu$al leb$i-iw meqqer akken ad t-wuali$ acku d netta i d ssebba alarmi tu$al ddunit-iuw tesâa azal Rosa CHELLI, Iḥulfan akked waktayen, HCA, 2011, sb. 47-49. صفحة 109 من 457 صفحة 15 من 16

I isestanen : I) tigzi n udris : (06) 1. d acu i yeooan tanallast ad teqdeâ layas deg ddunit? 2. anuwa i as-d-yerran asirem i tnallast? 3. segzu-d tanfalit-a : yettef deg tudert xas tekkes-as ayen $layen. 4. " Aameyyez uqbel aneggez". d acu i d assa$ i yellan gar wanzi-ya (lemtel-a) d wuayen i as-yedran i tnallast? 5. Nnadim deg udris ukuz n uwawualen n uktauwal n usentel : tafekka n umdan 6. AaDris deg-s kradet (03) n tewusatin n yimdanen deg tudert. sufe$-itentid. II) tutlayt : (06) 1. err tinauwt-a $er wuudem wuis sin n usget unti : «Uu$ale$ yal ass mi ara ruhe$$er lxedma, ttmuqule$ akka d wuakka anida ara t-uwali$ maâna asirem-iuw amzun yu$al d lmuhal.» 2. sled tafyirt-a i lmend n tal$a d twuuri: lehhu$$er taddart n tirmin 3. ČčGGar tafelwit-a : amyag attuwa$ asuwa$ amya$ kkes III) Aafares s tira : (08) dnetta i d-yerran asirem i wuul-iw, d netta i d ssebba alarmi wuude$ ass-a anda wuude$, Zri$ lukan kemmle$ deg ubrid-nni i d-wuui$, aql-i seg wuid yemmuten. Aahat tedra-ak (-am) kra n tedyant i ak(-am)-d-yessegran lehzen, tezza deg wuul-ik(-im) layas, âerqen-ak(-am) yiberdan, yekcem-d kra n umdan deg tudert-ik yerra-ak-id asirem, tettud lehzen. Aaru-d adris ara yilin d ullis, deg-s ad d-talsed tadyant-a. انتهى المىضىع الثاني صفحة 110 من 457 صفحة 16 من 16